annaingelstrom

Förra tisdagen hade vi en riktig cykeltur, vi (jag, Botilda, Clara, de två svenskarna (Marcus och Robert) och de två norrmännen (Farney och Lasse)). Vi cyklade i över 1 timme innan vi nådde stranden på andra sidan av vulkanen i en väldigt jobbig terräng, med backar och stenar överallt. När man är van med bakåtbroms på cykeln känns det lite väl läskigt att inte kunna bromsa på det viset utan bara med händerna. Där tog vi ett snabbt dopp innan vi fortsatte vår färd till ett vattenfall. Jag tror inte någon av oss har svettats så mycket på ett bra tag, till och med så att Robert sa att det var det jobbigast han har gjort sen han gjorde lumpen. Så när vi äntligen nådde vattenfallet tog vi oss ett dopp fast vattnet var iskallt. På vår väg tillbaka ner till cyklarna, från vattenfallet, lyckades vi skåda två apor. När vi kom tillbaka till cyklarna var klockan halv 6 och vi kämpade mot ljuset på väg tillbaka till hostlet, ungefär halvvägs tillbaka, var det riktigt mörkt och jag tänkte det var bara till att köra på. Om jag hade varit rädd och försiktig på vägen dit var jag inte lika försiktig och sakta på vägen hem, fast man knappt såg någonting. Det var en varm, lång och utmattad dag men riktigt fin.
På onsdagen lämnade vi Isla de Ometepe och tog oss till San Juan del sur (vid havet på västkusten) och med oss fick vi Marcus och Robert. När vi kom fram så tyckte vi det var konstigt att det var helt tomt på stranden, inte en kotte och så var det så fint väder. Vi insåg rätt snabbt när vi kom ner varför det var på det viset, vattnet var iskallt, Botilda kom fram till att det var under 20 grader, antagligen 18 eller 19 för det var nästan krampaktigt, där gick det inte att bada för min del. Och när jag försökte ligga på stranden gick inte det heller bra, det blåste jättemycket och man fick sand överallt, innanför bikinin, i väskan och i ögonen. Vi gav upp ganska snabbt och begav oss till hostlet. 
På torsdagen begav vi oss till en i princip helt öde strand, vi var de enda där, men där fanns lite hus och en restaurang. Solen lös och det var jättefint väder och platsen var också jättefin om man bortser från det iskalla vattnet. Konstigt att det var så kallt för att vara så varmt i El Salvador och Costa Rica (vad jag hade hört). 
På fredagen begav vi oss ut på en fisketur, vi gjorde det rätt sent så vi fick fiska i solnedgången. Först på båten trodde vi inte att vi skulle få fiska för vi körde rätt länge utan att de sa något. Vilket var underbart bara det. Men sen fick vi äntligen börja meta med färska fiskbitar. Det blåste rätt mycket så vi fick inte använda några riktiga fiskeverktyg, men att bara djuphavsmeta var trevligt nog. Tror det var omkring 25 meter ner till botten. Botilda fick som jag hade förutsatt den första fisken, sen fick Clara en mini som hon slängde i igen, sen fick Marcus den största, och Clara lyckades få en till. Medan jag och Robert inte fick något mer än den gång vi råkade fastna i varandras lina. Vi behöll inte fisken då vi inte skulle ha någon riktig möjlighet att tillaga den. Däremot gick vi till en fin restaurang vid stranden, där jag antagligen åt min finaste måltid hittills. Tyckte det var dyrt när min fiskfilé med någon sås och potatis och ris kostade 190 cordobas, vilket är 60 kr. Med ölen och skatt och dricks gick min nota på 250 cordobas vilket inte är mer än 75 kr. Något man insåg efter att för den maten var riktigt billigt, hemma skulle det varit 250 svenska. 
Nattlivet i San Juan del sur var helt okej, man träffade på lite folk man har träffat på några innan, tycker det är kul att se dem igen, att man alla är på väg och samma håll. Men nu lär vi nog inte se samma folk igen, för vi ska åka snabbt igenom Panama för att ta oss till Colombia och de flesta avslutar sin resa i Panama eller åker inte lika snabbt. 
På lördagen begav vi oss till Rivas i vår antagligen sista chickenbusfärd för denna resa, den färden erbjöd lite livemusik i början, mycket trevligt. Efter det sa vi hejdå till Marcus och Robert då de skulle till Leon och vi till Costa Rica. Gränsen mellan Nicaragua och Costa Rica gick smärtfritt, ingen cykeltaxi eller för mycket lurendrejeri, bara lite svårt att veta vart man skulle gå. 
Första natten i Costa Rica spenderades i Liberia där vi inkvarterades i vars ett singelrum. Tanken att sova helt ensam i ett rum efter ha sovit med minst en person i samma rum de senaste 6 veckorna var inget som tilltalade mig och Botilda så hon fick hoppa in hos mig. Att clara såg en kackerlacka i badrummet gjorde nästan så hon vill komma in till oss också, haha.
Tidigt på söndagen påbörjades vår färd till La Fortuna dit vi åkte i hopp av att se lava rinna ner från Vulcano Arenal på kvällen, tydligen var den inte lika aktiv som för ett år sedan så någon lava såg vi inte denna gång. Däremot spenderade vi en timme i en å på måndagsförmiddagen och sen på kvällen en timme i en naturligt varm källa. Helt otroligt att vattnet kunde vara så varmt och skönt, jätteskönt. I La Fortuna fick vi vår första varmvattendusch på mycket länge, nästan så att man brände sig. 
På tisdagen tog vi först en van sen en båt på lago de arenal och sen ytterligare en van för att ta oss till Monteverde. Både La Fortuna och Monteverde är riktiga turist mål, samt vårt nästa stopp på resan Jacó. Inget som jag gillade för det innebär högre priser. Det kan gärna vara många andra backpackers så länge det inte är för många svenskar eller för många turistturister. För att spara lite på pengarna och för att det är trevligt har det blivit en del lagad middag de senaste veckorna. Då blir det spagetti med tomatsås och grönsaker, vi får försöka variera oss lite mer, men det är det enklaste att laga I onsdags gick vi upp tidigt för att åka till Monteverde cloudforest (molnskog), tror inte Botilda och Clara blev så glada på mig när jag drog undan deras täcke för att de skulle maka sig upp. Vi gick i skogen i 2,5 timme och fick se några apor högt uppe i träden. Det var väldigt fint att gå där och vi gick till en utki8cksplats där man ska ha möjlighet att både se stilla havet och Atlanten men det var för molnigt att se det, men det är trots allt en molnskog. Klockan halv 3 blev vi hämtade av Aventura för att göra en zip-lining tur. Den innehöll 12 vanliga zip-lines, ett rep som man skulle glida nerför, en superman zip-line och en tarzan swing. Jag var riktigt nervös inför det hela men när jag väl började kändes det jättebra, det hela gick så fort. Dock skrek jag när vi skulle glida nerför repet, det var nog max 4 meter ner. Jag har aldrig åkt fritt fall eller någon sån åkattraktion förutom, känslan av att bara fall ner är skön men samtidigt läskig. Zip-lining innebär att man sitter fast i en sele och sen åker från en plattform till en annan plattform med hjälp av ett rep, det var lite svårt att inte bromsa under tiden, när man höll handen där uppe, för man skulle försöka att inte snurra runt vilket jag lyckades göra en gång ändå, mitt uppe i luften och kände att om jag skulle lyckas bromsa i slutet var jag tvungen att försöka komma tillbaka till utgångsläget. Man bromsar genom att med antingen en eller två händer dra sig uppåt bakom selen, något som inte var det enklaste så det blev att man oftast bara grep tag. Jag känner att det hela gick så fort att man knappt hann njuta, förrän superman kom, för då hängde man precis som en superman och behövde inte hålla fast i något, bara att hänga där och njuta av sikten, tror det var 120 meter upp och 400 meter lång. Efter det väntade tarzan swingen, vilket innebär att man skulle luta sig fram/hoppa ner med fritt fall i 3 sekunder och sen svingades man fram och tillbaka 2 gånger, jag var livrädd, men jag gjorde det, men som vi alla skrek, och mina ben darrade, enda tills andra svingen. 
På torsdagmorgon begav vi oss till stilla havet igen, närmare bestämt Jacó. Där vi hittade ett trevligt hostel med riktiga goda hamburgare. Hela eftermiddagen spenderades i princip med att fixa bussbiljett till Panama City, som tur är kan Botilda spanska och lyckades lösa det hela väldigt bra. Med ett bussföretag fanns där inga lediga avgångar förrän måndagmorgon men vi hittade ett annat som skulle avgå klockan 12 på lördagen. Nu var det bara att gå till banken och betala en deposit. Kan säga att det var riktigt mycket folk på banken och för att komma in var man tvungen att stängas in mellan två glasdörrar i några sekunder. På den banken fanns där drive in automat, hur lata har egentligen folk blivit, men var en rätt smart uppfinning. Efter det hela var löst gick vi ner till stranden och skulle svalka oss, man kunde svalka sig men vattnet kändes som 30 grader. Vi antingen dök eller följde med vågorna. Man kände sig minst sagt inte fräsch efteråt med allt salt och sand. Middag blev det på subway, äntligen hittade jag subway där jag fick de efterlängtade kakorna, de var inte likadana som hemma men ändå goda. Sen blev det lite party på hostlet med några som bodde där.
Fredagen spenderades först lite på stranden, mest i vattnet. För att jag och Clara sen skulle ha en surflektion i 3 timmar med en kanadensare vid namn Jessy som jobbade på hostlet. Han gick igenom lite saker att tänka på, säkerheten och hur man skulle göra. Efter det begav vi oss ut i vattnet, det var väldigt strömt, efter ett tag var man en helt annanstans på stranden så man fick gå upp på land och gå tillbaka och börja om. Jag tror jag lyckades ställa mig upp på snowboarden efter 5 gånger. Sen var det bara att träna balansen och se om man kunde svänga. Det gick rätt bra för min del tyckte jag och ville testa lite större vågor, dem med lite mer kraft men man märkte direkt skillnaden, problem att ställa sig upp. Vi tog vågorna när de hade gått ner, vi flöt med det vita, men jag ville testa en green wave som det kallas innan den har slagits ner, då ska man istället simma med vågen lite i sidled, testade 3 gånger och den sista gången lyckades jag nästan stå helt upp. Känner mig rätt nöjd över min insats. Man var slut i huvudet efteråt, för allt vatten som kommer på en med vågorna, och att sen försöka hålla fast i boarden. Vi åt middag på en tacobar och hade nog den godaste smoothiesen hittills, vi hamnade alla i matkoma efteråt så vi gick hem och somnade. Efter i alla fall en timme vaknade man och gjorde sig iordning för sängen för vi skulle upp 6 dagen efter och ta bussen till San Jose för att påbörja vår resa till Panama city. Resan till Panama city gick bra, efter 12,5 timme på bussen kom vi fram halv 2 Panamas tid där vi checkade in på Mamellenas hostel.
Nu ska vi göra frukost sen får vi se vad panama city har att ge, antagligen blir det panama kanalen sen lite shopping.
Ha det bra :)